Folk vågar inte se
Jag har varit deprimerad sedan sommaren 2006, men fick inte ''diagnosen'' förens vintern 2012 då jag efter flera år kämpat själv faktiskt insett att detta är någonting jag inte klarar av själv. Utan att jag faktiskt behövde hjälp. Jag började då äta mediciner mot depression, fick medicin mot ångest samt sömntabletter. Dessa år jag dock bara ca 6månader innan jag fick reda på att jag var gravid. Men började november 2014 att äta medicinen igen då jag började må dåligt igen.
''Depression är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i västvärlden. Ungefär en fjärdedel av alla män och hälften av alla kvinnor blir någon gång i livet deprimerade. Depressionerna ökar dessutom, även bland yngre människor. Vanlig nedstämdhet är ännu vanligare och drabbar de flesta människor någon gång i livet.'' Källa
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. När man är manisk kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem när det gäller till exempel relationer, arbete och ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man kan förlora livsglädjen. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bra och kan ofta leva som vanligt.
Det är vanligt att man blir sjuk för första gången i tonåren. Risken att insjukna är större om man har en nära släkting som har sjukdomen.
Växlingar mellan mani och depression
När man har bipolär sjukdom får man återkommande perioder av omväxlande mani och depression. I en manisk period är det vanligt att man har en förhöjd sinnesstämning, är överaktiv och behöver mindre sömn. Vid depression är man ofta nedstämd, håglös och känner sig trött på livet. Mellan sjukdomsperioderna är man vanligtvis helt frisk.
Bipolär sjukdom är en av de tidigast beskrivna sjukdomarna. Redan 400 år före Kristus beskrev den grekiske filosofen Hippokrates tillståndet som melancholia och mania. Sjukdomen är vanlig, men fortfarande okänd för många.
Både arv och miljö har betydelse
Både arv och miljö är viktiga orsaker till att man får bipolär sjukdom. Arvet har större betydelse än vid många andra psykiska sjukdomar. Undersökningar av enäggstvillingar som växer upp i skilda miljöer visar att ärftligheten har avgörande betydelse för om man ska få sjukdomen.
Det är sannolikt flera gener inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom. De påverkar tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. En ökad känslighet i dessa system gör att man löper en förhöjd risk att insjukna i bipolär sjukdom vid yttre påfrestningar.
Stressande livshändelser kan utlösa sjukdomen
Ofta är det någon stressande livshändelse, framför allt i sjukdomens tidiga skede, som orsakar en ny sjukdomsepisod. Det gäller särskilt när man får depression, men också en mani kan utlösas av yttre påfrestningar. Med tiden tycks yttre påverkan få allt mindre betydelse och sjukdomsperioderna återkommer oftast spontant utan synbar orsak. Många andra omständigheter, som personlighet, långvarig stress, kroppsliga sjukdomar och omgivningens sätt att reagera kan påverka sjukdomen på lång sikt.
Manisk fas
Vanliga symtom i den maniska fasen är
- förhöjd sinnesstämning
- ökat självförtroende
- överaktivitet
- irritabilitet.
Ibland minskar också sömnbehovet. Andra symtom kan vara att man gör vidlyftiga ekonomiska och sexuella utsvävningar. Om man inte får behandling kan det leda till att man blir aggressiv, orolig och omdömeslös. Det kan ibland gå så långt att man måste gripas av polis och tvingas till psykiatrisk vård.
Depression
Vid depression brukar man ha de flesta av följande symtom:
- nedstämdhet
- håglöshet
- glädjelöshet
- koncentrationssvårigheter
- dåligt självförtroende
- sömnbesvär
- ökad eller minskad matlust
- känsla av hopplöshet
- minskad sexuell lust.
Om depressionen djupnar kan man få självmordstankar. Det är viktigt att söka vård, eftersom symtomen kan förvärras om man inte får behandling.
Bipolär sjukdom typ 1
Denna typ av bipolär sjukdom innebär att man omväxlande får svåra manier och depressioner. Båda tillstånden är allvarliga och innebär ofta att man får svårt att klara sig själv. Särskilt vid mani brukar det vara nödvändigt att man får vård på sjukhus.
Om det första insjuknandet i bipolär sjukdom sker i unga år kan det vara svårt för en läkare att skilja symtomen från de man har vid andra allvarliga psykiska sjukdomar, till exempel depression eller schizofreni. Längre fram i livet är det lättare för läkaren att avgöra vilken sjukdom man har.
Bipolär sjukdom typ 2
Många som får återkommande depressioner har också perioder med lindrigare maniska symtom, så kallade hypomanier. Symtomen kan då vara att man får ökad energi, större kreativitet, skämtsamhet och ett allmänt glatt humör som kan vara svårt att uppfatta som ett sjukdomstillstånd.
Depressionerna har inte alltid samma symtom som en vanlig depressionssjukdom. Man kan till exempel ha ett ökat sömnbehov och sug efter sötsaker. Ofta fungerar inte vanlig behandling mot depressioner. I stället måste man få medicin som stabiliserar stämningen.
Ungefär en av tio med denna form av bipolär sjukdom utvecklar senare riktigt maniska sjukdomsperioder.
Viktigt att få behandling tidigt
Det är viktigt att man tidigt får behandling eftersom sjukdomen annars medför stora sociala och medicinska påfrestningar. Risken för självmordsförsök och självmord är särskilt stor vid depression. Vid maniska symtom kan man genom bristande omdöme och överaktivitet förstöra stora ekonomiska och sociala värden.
Man behöver flera olika behandlingar
Det är viktigt att man får skydd mot återfall i sjukdomen. Det kan vara
- förebyggande medicinsk behandling
- kunskap om tidiga tecken på återfall
- stöd av familj och andra i omgivningen
- bra förmåga att kommunicera och lösa problem
- god kontakt med behandlare.
Det är mycket viktigt att den förebyggande medicinska behandlingen är individuellt anpassad och att den påbörjas så snart som möjligt efter att man har blivit sjuk. Sådan behandling får man på psykiatriska kliniker eller psykiatriska öppenvårdsmottagningar. På flera ställen finns också specialiserade psykiatriska mottagningar för personer med bipolär sjukdom och svårbehandlade depressioner.
Förebyggande medicinsk behandling
Den medicinska behandlingen går i första hand ut på att minska svängningarna i humöret och förebygga återfall. De vanligaste läkemedlen är så kallade stämningsstabiliserande mediciner som
- litium, till exempel Lithionit
- valproat, till exempel Absenor, Ergenyl och Orfiril
- lamotrigin, till exempel Lamictal
- karbamazepin, till exempel Tegretol.
Det finns undersökningar som tyder på att antipsykotiska läkemedel, så kallade neuroleptika, kan användas för att stabilisera stämningen. Exempel på dessa mediciner är Abilify, Risperdal, Seroquel, Zeldox och Zyprexa. Vanligtvis får man de här läkemedlen i kombination med litium eller valproat.
Ofta behövs flera olika mediciner för att få kontroll över humörsvängningarna. Det är nödvändigt att man regelbundet går på kontroll hos en psykiater eller psykiatrisjuksköterska.
Källa
Testa om du lider av bipolär sjukdom HÄR
Narcissistisk personlighetsstörning
Vi börjar med Narcissistiskt personlighetsstörning, nästa vecka tänkte jag ta upp Borderline!
Individen uppvisar ett ihärdigt mönster av grandiositet (i fantasi eller beteende), behov av beundran, brist på empati, börjar i det unga vuxenlivet och finns i varierande samband indikerat av fem (eller fler) av följande:
- Har en grandios självbild (till exempel överdriver framsteg och talanger, förväntar sig att bli betraktad som överlägsen utan lämpliga meriter).
- Är besatt av fantasier om obegränsad framgång, makt, briljans, skönhet, eller perfekt kärlek.
- Tror att han eller hon är "speciell" och unik och bara kan bli förstådd av, eller bara borde umgås med, andra speciella eller högstatuspersoner (eller -institutioner).
- Kräver stor beundran.
- Har oresonliga förväntningar på speciella förmåner eller omedelbar respons på hans eller hennes förväntningar.
- Är interpersonellt explorativ, det vill säga utnyttjar andra för att uppnå sina egna mål.
- Brist på empati; är ovillig att känna igen eller identifiera sig med andras känslor och behov.
- Är ofta avundsjuk på andra eller tror att andra är avundsjuka på honom eller henne.
- Uppvisar arrogans, hotfulla beteenden eller attityder.
Hur hanterar man en narcissist?
Uppskatta denne när han/hon är ärlig. Vill ni ha en god relation till en narcissist, gäller det att visa honom eller henne en sann uppskattning. Detta leder till att han litar på er och kommer att bete sig ledigare i din närvaro.
Förklara för denne varför någon reagerar på ett visst sätt. Om ni vinner narcissistens förtroende kommer han eller hon att anförtro sig för er. Han eller hon kommer att berätta för er hur människor är våldsamma, onda, värdelösa, något som visar prov på att de inte har visat narcissisten den uppmärksamhet som han/hon tror förtjänar av andra. Ni kan hjälpa honom genom att förklara för honom hur andra ser på saken. Det handlar inte om att de den andre rätt, utan endast komma med en åsikt.
Respektera konventionaliteten. Narcissten anser sig stå över alla andra och väntar sig att bli behandlad som sådan. Bli inte sen, var ej distanserad, för allt i den ordning som förespråkas, annars riskerar ni att irritera honom väldigt mycket.
Kritisera en narcissist endast när det är absolut nödvändigt. Att göra så, leder till att en explosion undviks. Säg inte till honom att han står över alla andra, att han är egoistisk eller något annat som attackerar honom som person. Det gäller att endast kritisera uppförandet, t ex genom att säga: ”jag gillar inte när du blir sen utan att tala om det” eller ”jag vill inte att du avbryter mig när jag talar” eller ”jag förstår att du har dina skäl att ogilla X, men låt oss nu tala om någon annan.”
Berätta inte om dina egna framgångar och privilegier. Narcissistens avund är mycket större än någon annans. Någon annans framgångar sårar narcissisten och denne känner att en djup orättvisa råder.
Rekommenderas inte:
Att opponera sig systematiskt till allt narcissten säger och gör, kan omvandla honom/henne till en stor fiende. Det gäller att försöka att låta bli att förolämpa narcissten och säga rakt ut vad du ogillar hos honom. Erkänn narcissistens framgångar och detta ger dig friheten att kritisera honom eller henne.
Var försiktig när han försöker manipulera dig med påståenden såsom:
-
”Ni är bäst!”
-
”Efter allt jag har gjort för er…”
-
”Var försiktig, annars…”
-
”Du och jag befinner oss i samma båt”
Gör inte honom någon tjänst som han eller hon inte tycker behöver återgälda. Det är viktigt att narcissister vet vilka dina gränser är: vad du accepterar och vad du inte accepterar. Det gäller att göra klart för honom vilka era gränser är.
Vänta er inte erkännande. Det finns inte med i narcissistens värld. Ömsesidigheten existerar inte.
Svarar du ja på de flesta frågor, kan du ha en sådan störning i din personlighet. Källa
Ja
|
Nej
|
|
Jag är charmigare än genomsnittet. |
||
Allt jag har uppnått är min egen merit |
||
Jag gillar att få komplimanger. |
||
Jag är avundsjuk när jag ser att någon annan har framgång. |
||
Det har hänt att jag har fuskat utan några skuldkänslor. |
||
Jag gillar inte att vänta på min tur. |
||
När det gäller den professionella sidan, förtjänar jag att komma långt. |
||
När jag inte får uppmärksamhet, blir jag arg. |
||
Jag tycker om privilegier. |
||
De normala reglerna är inget som jag tycker om att följa. |
|