The best feeling ever!
The most precious jewels you'll ever have around your neck are the arms of you Children ♥
Att bli mamma är det bästa som har hänt mig, det är en obeskrivligt härlig känsla som verkligen alla kvinnor borde få känna. Att först ha burit sitt egna barn i magen i 9månader och sedan få upp denna lilla krabat på bröstet bara sekunder efter han/hon fötts är en känsla som inte går att beskriva! Man glömmer all smärta man genomgått, man glömmer alla krämpor man haft under graviditeten.
När denna lilla krabat ligger på ditt bröst och tittar in i dina ögon, den känsla man får i magen är helt underbar. Detta lilla liv har vuxit inom dig, du har skapat denna person och denna person är helt beroende av dig. Jag älskar verkligen att vara mamma! Det är det absolut bästa som hänt mig!
När denna lilla krabat ligger på ditt bröst och tittar in i dina ögon, den känsla man får i magen är helt underbar. Detta lilla liv har vuxit inom dig, du har skapat denna person och denna person är helt beroende av dig. Jag älskar verkligen att vara mamma! Det är det absolut bästa som hänt mig!
Först när jag plussade på graviditets testet blev jag livrädd rent ut sagt! Det var inte planerat och tajmingen kan jag inte säga var den bästa heller. Hade precis fått reda på att jag blivit antagen till kurserna jag sökt, samt även tackat ja. Vilket betydde jag skulle börja plugga på heltid nu ett år framöver. Men jag bestämde mig för att åtminstone försöka hinna med att plugga, samt att ta hand om en liten.
Sen när jag fick reda på att jag skulle bli mamma redan i november blev jag ännu mera rädd. Här sitter jag, dagen innan jag fyller 20år, och får reda på att jag ska bli mamma inom 3månader. Allting kändes så himla overkligt, samtidigt som jag var överlycklig var jag livrädd och grät av rädsla. Skulle jag klara av detta? Kommer jag bli en bra mamma? Jag vet ju inte hur man tar hand om barn?
Men hallå? Alla föräldrar tänker såhär, ingen har väl en aning om hur man tar hand om ett barn? Speciellt inte en nyfödd? Så tillslut så försvann denna rädsla och övergick till bara ren lycka. Vi skulle bli föräldrar, jag skulle bli mamma, detta som jag längtat efter länge.
Sedan kom den där dagen, dagen jag började känna sammandragningar som inte alls kändes som tidigare, sammandragningar som var starkare och det slog mig. Herregud värkarna har satt igång, 20dagar innan beräknad tid, jag hade ju inte hunnit förbereda mig mentalt ännu för att bli mamma och nu, om X antal timmar skulle vi vara föräldrar.
Efter några timmar blev värkarna starkare och starkare och även tätare och tätare och helt plötsligt var vi inne på förlossningsrummet, i det rummet där vi skulle bli föräldrar. Nu när jag tänker efter var det en lite mysig känsla över att vara där, att veta att snart skulle vi få träffa den lilla krabaten som gömt sig i magen. Trots att jag hade så ont att jag bara ville försvinna så längtar jag ibland tillbaka, tillbaka till den där stunden, tillbaka till den där känslan. Den känslan var något alldeles speciellt.
Efter några timmar blev värkarna starkare och starkare och även tätare och tätare och helt plötsligt var vi inne på förlossningsrummet, i det rummet där vi skulle bli föräldrar. Nu när jag tänker efter var det en lite mysig känsla över att vara där, att veta att snart skulle vi få träffa den lilla krabaten som gömt sig i magen. Trots att jag hade så ont att jag bara ville försvinna så längtar jag ibland tillbaka, tillbaka till den där stunden, tillbaka till den där känslan. Den känslan var något alldeles speciellt.
Nu är han hela 7veckor gammal, snart 2månader, helt sjukt. Trots att det har varit vissa jobbiga stunder så ångrar jag absolut ingenting, Melvin är det bästa som hänt mig och jag älskar honom av hela mitt hjärta, min son, min alldeles egna lilla son!Min son, att säga den meningen högt känns så otroligt overklig men ändå så underbar! <3
..........Lämna gärna en kommentar ;)
...............Jonna Nilsson - Narbonne.blogg.se
Kategorier inom foto: