Det närmar sig
Tänk att något så oplanerat kan kännas så ruskigt underbart! En skräckblandad längtan till lilla skrutten kommer! Tänk att snart är han här, i mina armar och jag får hålla om den lille busen som just nu bökar runt och har hicka inuti min mage. Sån underbart mysig känsla men jag längtar faktiskt tills han kommer, börjar känna mig mer och mer otymplig nu på sistone, och sammandragningarna blir bara jobbigare och jobbigare! Men imorgon går jag in i vecka 38(37+0) så då är det inte långt kvar. :D
Var hos barnmorskan i tisdags och mätte magen samt att jag gjorde ett extra ultraljud. Men vi tar det ifrån början.
När jag var hos barnmorskan senast, förra veckan så att säga, så var min mage jääätte stor. Ni som har varit och är gravida vet att dom brukar måtta in magmåttet på en sorts kurva med tre olika sträck. Krysset hon ritade in hamnade nästan uppe vid det översta sträcket, vilket kunde tyda på att jag skulle ha en jäätte stor bebis inne i magen om man jämför med veckan jag är i. Men så var inte fallet här. För när hon kände på magen så kunde hon konstatera att han låg väldigt rakt upp mot bröstkorgen, alltså inte så mycket ut på sidorna, därav det stora magmåttet. Detta förklarade varför jag alltid varit tvungen att sitta så rak i ryggen för att inte få ont i bröstkorgen. Buse där inne. Men för att vara säkra på att han inte var så stor som magmåttet visade så bokade hon in ett extra ultraljud för att se hur stor han är samt att kolla om det är mycket fostervatten eller inte.
När jag var hos barnmorskan senast, förra veckan så att säga, så var min mage jääätte stor. Ni som har varit och är gravida vet att dom brukar måtta in magmåttet på en sorts kurva med tre olika sträck. Krysset hon ritade in hamnade nästan uppe vid det översta sträcket, vilket kunde tyda på att jag skulle ha en jäätte stor bebis inne i magen om man jämför med veckan jag är i. Men så var inte fallet här. För när hon kände på magen så kunde hon konstatera att han låg väldigt rakt upp mot bröstkorgen, alltså inte så mycket ut på sidorna, därav det stora magmåttet. Detta förklarade varför jag alltid varit tvungen att sitta så rak i ryggen för att inte få ont i bröstkorgen. Buse där inne. Men för att vara säkra på att han inte var så stor som magmåttet visade så bokade hon in ett extra ultraljud för att se hur stor han är samt att kolla om det är mycket fostervatten eller inte.
I tisdags var jag som sagt hos barnmorskan igen för att mäta magen och denna gång var måttet på magen betydligt mindre än förra gången vilket resulterade i en jätte fin kurva på magmåttet. (Kolla bilden, slarvigt gjort men ni får ett hum om hur det såg ut.)
Hon som gjorde ultraljudet kunde konstatera att huvudet låg neråt precis som det ska vilket är skönt, vilket även känns då det strålar neråt bäckenet vilket det kan göra när dom fixerat sig. Mängden fostervatten var även normalt vilket var skönt. Efteråt när hon räknade ut alla måtten så kunde vi konstatera att han låg på samma linje som förra ultraljudet. Alltså mitt emellan mitten sträcket och övre sträcket, alltså lite större än normalt för den veckan jag är i men inget farligt eller som tyder på att han är ''för'' stor.
Hon kunde även konstatera att han låg mera utspritt nu denna och alltså inte så rakt som förra gången därav det mindre magmåttet denna gång. Dock kunde hon inte riktigt lista ut hur han låg då det var hårt både neråt bäckenet och hårt uppe vid bröstkorgen. Men eftersom han låg ner med huvudet neråt förra gången så trodde hon att huvudet låg neråt men ville ändå kolla för säkerhetsskull med ultraljudet när det ändå var inbokat. Så direkt efter jag träffat barnmorskan så var det dags för ultraljudet för att kolla mängden av fostervatten, hur han låg samt kolla tillväxten.
Hon som gjorde ultraljudet kunde konstatera att huvudet låg neråt precis som det ska vilket är skönt, vilket även känns då det strålar neråt bäckenet vilket det kan göra när dom fixerat sig. Mängden fostervatten var även normalt vilket var skönt. Efteråt när hon räknade ut alla måtten så kunde vi konstatera att han låg på samma linje som förra ultraljudet. Alltså mitt emellan mitten sträcket och övre sträcket, alltså lite större än normalt för den veckan jag är i men inget farligt eller som tyder på att han är ''för'' stor.
Men eftersom jag är osäker på när jag hade sista mensen, så kan det vara så att den veckan jag är i kanske inte är rätt vecka. Att jag kanske gått en vecka mer, men inget vi vet. Så dom vill hålla extra koll nu på slutet och om jag går över tiden vill dom inte låta det gå över för länge. Men det är sånt vi märker sedan när han bestämmer sig för att komma ut. Förhoppningsvis stannar han inne tills efter nästa helg då vi börjar flytta nästa vecka och möblerna skulle vi ta helgen där, så förhoppningsvis att vi hinner bo in oss lite i huset innan skrutten kommer.
..........Lämna gärna en kommentar ;)
...............Jonna Nilsson - Narbonne.blogg.se
Kategorier inom foto: