Orkar ibland inte! I torsdags sprang Kexet ut av en ren olyckshändelse. Lämnade balkong dörren öppen i knappt 1min. Och eftersom hon är väldigt rädd och skygg av sig så har vi inte fått in henne sedan dess. I fredags fick vi nästan tag på henne 3-4gånger men misslyckades. I lördags var vi ute och såg henne inte, likadant i söndags. Men i måndags såg vi henne och hörde henne men misslyckades att få in henne. Så nu sprang hon ännu lägre bort ifrån huset och nu vet vi inte vart hon är. Var även ute igår och letade utan framgång. Var även att hämtade en bur som vi förhoppningsvis kan fånga henne i. Men först måste vi hitta vart hon är. Sambon la ut lappar i brevlådorna i husen bakom oss och förhoppningsvis hör någon av sig av att dom sett henne eller hört henne. Har super svårt att sova på nätterna då jag vet att hon är ute någonstans! Hon är som sagt väldigt skygg av sig och rädd för människor. Den som hon litar på mest är mig, ibland sambon men eftersom hon är rädd för ljud och sånt så kommer hon inte trots att man lockar på henne. Hon blir som förstelnad av rädsla. Mattes tjej! Blir inte bättre av att Kakan går här inne och skriker och är ledsen. Hon börjar även gå tillbaka till sina gamla vanor innan vi fick Kexet då hon höll sig undan och inte ville vara framme. :(
Stackars älskade lilla kexet! <3 matte och husse saknar sig massor gumman!