Ibland är det precis som om luften går ut helt, ungefär lika fort som när spräcker en ballong med en nål. Precis så fort gick luften och orken ut idag. Melvin och jag har varit hos mamma och pappa/mormor&morfar hela dagen då Jacob inte var hemma, och när vi kom hem så tappade jag orken helt, var liksom jobbigt att sitta upp, jobbigt att andas. Den känslan är så hemsk och tack och lov är det inte lika ofta jag känner så nu tack vare medicinen, men trots det så har jag ännu inte funnit den dos som passar mig, trots att jag ökat dosen. Men får se, ökade i förra veckan och brukar ta ett tag innan man märker någon direkt skillnad så vi får hoppas och se. Nu blir det i alla fall snart film mys med Jacob, myys. <3