Jag läser i skolan Pshykologi och nu som ''slutprov'' för denna kurs ska vi ha en muntlig redovisning om olika psykiska sjukdomar som vi själva får välja! Jag själv valde att prata om depression. Och detta är det jag skrivit än så länge! Och tror nog detta räker, redovisningen ska vara på 5-10 min, och när jag läst detta så tog det ca 8min. Sen kommer jag även att fixa en powerpoint också tänkte jag! :)

Depression!
Alla har någon gång i livet upplevt nedstämdhet. Symtomen för depression kan vara nedstämdhet, ångest, håglöshet, självkritik, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter. Liknande symptom kan även vara en naturlig reaktion på händelser i livet som sjukdom, dödsfall eller seperationer. Men någon klar gräns mellan vanlig nedstämdhet och depression finns inte. Men vid depression är besvären varaktiga och gör det svårt att fungera i vardagen. De flesta som lider av depression vet oftast inte om det.

Depressiv sjukdom
Ibland händer det att vi blir ledsna och deprimerade och vi inte tycker att det finns någon tydlig orsak till det. Plötsligt blir vi modlösa och har svårt att få saker och ting uträttade. Ingenting är längre roligt och ingenting ger oss någon glädje.
Det känns som om vi presterar sämre än andra och vi duger inte riktigt till och framtiden ser mörk ut. Vi har inte mycket att leva för och mörka tankar med livsleda kommer mer och mer att styra våra tankar, och steget mot ett självmordsförsök för att slippa detta blir allt mer kortare.
Utan behandling mot depression är det upp emot 20% som tar självmord, och denna dödssiffra överstiger med stora marginaler dödsrisken att dö i kroppsliga sjukdomar.

 Hur vanligt är en depressiv sjukdom?
Depression är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i västvärlden. Ungefär en tredjedel av män och hälften av alla kvinnor blir någon gång i livet deprimerad. Depressioner ökar även bland yngre människor, och vanlig nedstämdhet är ännu vanligare och drabbar de flesta människor någon gång i livet.
Idag lider cirka 5% av vår befolkning i vuxen ålder av en sådan svårighetsgrad att han eller hon behöver hjälp från sjukvården. Risken för ett återfall i en ny depressiv episod är stor, han man haft t.ex. 2 episoder är risken stor för en tredje episod 70% stor.
Detta betyder att depression idag är en av vår allra största folksjukdomar, den är vanligare än diabetes som kräver insulinbehandling och högt blodtryck som kräver läkemedelsbehandling.

Hur ställer vi diagnosen depressionssjukdom?
Som regel kan din doktor efter samtal och observation utan större svårighet ställa korrekt diagnos. Men för att diagnosen Depression ska kunna ställas måste man ha ett visst antal specificerade symtom bland dom typiska symtomen för depression.
Med rätt diagnos ställd finns det idag många behandlingsmöjligheter för att snabbt häva ett depressivt tillstånd. Grunden för ett tillfrisknande finns läkemedelsbehandling, denna är den typ av behandling som ges som en första åtgärd. När de depressiva symtomen försvunnit bör man om möjigt kombinera läkemedelsbehandlingen tillsammans med någon form av psykologisk insats, helst i form av kognitiv psykoterapi.

Depressiva tillstånd.
Egentlig depression - Den vanligaste formen av depression och kan vara lindrig, måttlig eller svår.
Lindrig depression – Man klarar av att utföra vardagssysslor som att arbeta.
Måttlig depression – Man klarar inte av vardagsliv eller arbete.
Svår depression – Självmordstankar är vanliga, och personen glömmer ofta grundläggande behov som äta & dricka.
Dystymi – Mildare än egentlig depression och kallas ibland sjukligt svårmod.
Utmattningsdepression – Depression som utlöses av stress, vanligen i arbetslivet.
Utmattningssyndrom - Har bara vissa av de typiska tecken för egentlig depression, men olika tecken kan vara yrsel, huvudvärk och hjärtklappning.
Bipolär sjukdom – Stämningsläget växlar mellan depression och dvs upprymdhet.
Litium är en vanlig behandling vid bipolär sjukdom.
Dom typiska symtomen vid bipolär sjukdom är pasitivitet och trötthet. Och debuterar ofta före 20års åldern. Allvarligare depressioner efter förlossning är ofta bipolär depression.
Mani – Personen är mycket aktiv, upprymd, energisk, saknar omdöme och självkritik.
Årstidsbunden depression – Brukar återkomma varje år under hösten och vintern.
Den årstidsbundna depressionen är ofta en reaktion på det minskade dagsljuset under hösten och vintern.
Ljusbehandling är en vanlig behandling vid denna typ av depression.

 Symtom vid depression.
Nedstämdhet – Sinnesstämningen är sänkt och man har lätt för att gråta. Denna sänkta sinnesstämning sitter i under lång tid och påverkas inte mycket av positiva händelser. Nedstämdhet är djupare än vid vanlig vardagsdeppighet.
Ångest – Ångest, orokänslor och irritabilitet är också vanliga i samband med depression.
Koncentrationssvårigheter - Man har svårigheter att se på tv eller läsa som ofta förekommer i samband depression. Tankarna kan upplevas svårfångade och ibland kan man uppleva att minnet fungerar sämre.
Sömnsvårigheter – Man kan ha svårt att somna eller så vaknar man mitt i natten eller tidigt på morgonen. Ofta förekommer ångest i samband med det tidiga uppvaknandet.
Kroppsliga symtom – Man har aptitlöshet, förstoppning, muntorrhet och smärtor av olika slag kan vara tecken på depression. Även den sexuella lusten minskar och livsglädjen försvinner. Ibland blir rörelsemönstret långsamt och ansiktsuttrycket blir stel och livlöst.
Skuldkänslor – Skuldkänslor och känslor av meningslöshet kan dominera tankarna. Även självmordtankar kan förekomma, särskilt vid djupare depressioner.
Orsaker – Vid lindriga depressioner brukar inte anses ha någon ärftlighet men man kan ärva en sårbarhet för allvarliga depressioner. Ofta finns utlösande faktorer som startar det hela. Balansen av serotonin och noradrelin brukar vara läägre i synapserna mellan hjärncellerna vid depression.
Finns många fler symtom, men tog upp dom vanligaste

 Behandlingar
Det finns effektiv hjälp att få mot depressioner. Psykologiska behandlingsmetoder som kognitiv beteendeterapi kan hjälpa liksom mediciner och elbehandling.
Mediciner – Antidepressiva läkemedel ges ofta, och är en effektiv behandling mot depression. De påverkar signalsubstanser i hjärnan, framförallt serotonin och noradrelin.
Elbehandling – Kan ges vid svårare depressioner och är en effektiv behandling mot depression.
Ljusterapi – Ljusterapi använder speciella lampor som ger ett ljus som liknar solljuset. Ljusterapi är effektivt vid årstidsbundna depressioner. Vanliga promenader i dagsljuset är också effektivt.
Kognitiv Terapi – Handlar om att bygga upp en självbild och att förändra negativa tankemönster. Kognitiv Terapi är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner.
Kognitiv beteendeterapi – Är en kombination av kognitiv terapi och beteende terapi. Man arbetar med att förändra både tankemönster och beteende, som kan bidra till att man blir mer aktiv och återupptar sysslor som man slutat med pga depressioner.
Andra terapiformer – Interpersonell terapi är också effektiv vid depressioner. I interpersonell terapi tar man upp viktiga relationer.
Pshykodymanisk korttidsterapi handlar om att ge insikt om omedvetna föreställningar, men fokusera på nuet.
Psykodymanisk långtidsterapi ger insikt om tidiga upplevelser och omedvetna föreställningar.

 Strategier i vardagen.
Egen tid är mycket viktigt för att man ska må bra, ofta kan en person som drabbats av depression ha varit ''duktig'' och har tagit på sig för mycket åtaganden ifrån andra. Att ge sig själv tid till återhämtning och kunna fylla på kraft är viktigt.
Motion är en effektiv åtgärd emot depression, en promenad mitt på dagen ger både ljus och motion och motverkar även passiviteten.
Även att hålla sig inom den stressnivå man klarar av är även en viktig del i återhämtningen. Man får lära sig att känna igen sina gränser och hålla sig inom denna gräns och låta bli att pressa sig själv över dessa gränser.
Positivt tänkande är en grundregel i återhämtningen från depression. Att kunna se vardagen från den positiva sidan är mycket viktigt. Återhämtningen ifrån depression sker i små steg och det är på så sätt viktigt att se varje litet steg i rätt riktning som positivt.

Källor: Mycket av information kommer ifrån internet, exakta sidor kommer jag inte ihåg då jag glömde skriva ner det! Texten är delvis omskrivet utav mig.