Ja, fan vad jag hatar att vara förkyld och fan vad jag hatar blogg appen som raderar all text man skrivit!
Ska nu fortsätta sura och dra filten över huvudet och stanna där tills förkylningshelvetet går över! För att vara förkyld och gravid är fan ingen höjdare!

Idag är en sån dag där jag skulle stannat i sängen under täcket och inte jobbat! För inte nog med att jag lyckats bli förkyld så jag är snorig, ont i halsen och fryser så är humöret verkligen inte att leka med, hej hormonsvägningar?! Inte det lättaste att försöka vara glad och trevlig mot kunderna när man av någon konstig anledning vill be dom fara åt helvete av ingen som helst anledning?! Hmm, men jag har än så länge lyckats vara trevlig och glad mot kunderna som är fruktansvärt trevliga tillbaka, vilket gör det ännu värre att vara på detta humör?! Men har bara 3,5 timme kvar, varav bara en timme kassapass innan jag får cykla hem och dra täcket över huvudet. Så det ska nog gå. Det värsta är att jag jobbar imorgon med, eller det värsta? Det är jätte kul att jobba och jag älskar mitt jobb, men humöret gör inte jobbet speciellt kul... Hmmm. Men bara bita ihop och hoppas humöret är lite bättre imorgon än vad det har varit idag. Annars vet i fasen vad jag gör? Får gräva mig en grop någonstans och stanna där till humöret är på rätt plats?

Ena stunden vara glad, andra stunden vara sur för att helt plötsligt må skit och bara gråter? Ja, jag älskar detta..... Hmmm

Hmm, lönen var nåååååååågot i underkant än vad jag förväntat mig! Snål månad hej! x|

Igår var jag hos läkaren för att ta upp detta med min kropp. Har ju väldiga problem med kroppen och för ofta ont i min unga ålder. Jag valde att ta upp detta med läkaren eftersom jag verkligen fått förtroende för(samma läkare jag har med depressionen) jag hade ju tidigare gett upp hoppet om att hitta en bra läkare som tog mig på allvar och sa att jag skulle dö med mina smärtor. Igår tog det iallafall en härlig vändning.

Jag berättade och förklarade hur jag har ont, när och vart någonstans. Hon trodde att mina problem nog kunde vara kopplade till mitt psykiska mående och hon gjorde en hel kroppsundersökning där hon kollade rygg, nacke, knän, ja hela kroppen så att säga.
Hon kunde tillslut konstatera att det inte var något fel på mina leder vilket var skönt. Hon kunde iallafall konstatera att jag är riktigt spänd i muskulaturen i rygg och nacke, ja hela överkroppen så att säga. Det andra hon konstaterade var att jag är "obalanserad" i underkroppen som vrister och knän. Så det hon tyckte var bäst var att hon skickade en remiss till rehab om jag tyckte det var okej. jag tyckte detta var okej bara jag inte får samma jag hade för några år sedan som inte tog mig på allvar. Men denna rehab läkare jag ska få nu jobbar mera med kropp och själ tillsammans, och inte bara kropp och muskler. Just för att jag har mina psykiska problem också. Det hon också sa var att jag ska få träna upp min stabilitet i underkroppen, son vrister och knän. Och sedan att jag ska lära mig avslappningsövningar som ska bättra rygg och nacke.

Riktigt skönt att jag hittar en läkare jag verkligen litar på och tar mig på allvar, samt att hon inte fokuserade på bara ett område som dom tidigare läkarna gjort trots jag tagit upp alla problem. Utan hon såg helheten och nu hoppas jag att jag kan börja med rehab snart och att hon är lika bra som min läkare. Bara hålla tummarna!

Ja, det kan man säga jag är! Iallafall enligt min systemkamera?! Bad pojkvännen ta några bilder på mig så jag kunde göra ny header till bloggen. Haha! Kameran och spegeln har helt olika sätt att se på mig om man säger så! Uppsvällt Mongo, ja så blev jag på bilderna?!
Förövrigt har jag träffat, eller sätt min bror son idag ett litet tag! Såååååå fruktansvärt söt! Tog inga bilder då han sov, men nästa gång. :) och uhj så liten han var!! :') nu är det dags att sova och hoppas huvudvärken släpper! :) puss på er!

Någon som är avundsjuk på att Kakan tog matte först? :p

Ända sedan jag blev magsjuk förra veckan och även ett tag innan så har jag varit lite dovt illamående, dov huvudvärk, ont i magen från och till samt lätt yrsel. Detta är riktigt jobbigt och vägrar att riktigt släppa. Vet iallafall en grej som inte står rätt till i kroppen, och det andra tror jag att jag har hittat svar på nu när jag kollat lite. Eftersom min sömn börjat blivit riktigt dålig sen en månad tillbaka, svårt att slappna av på kvällen, vaknar riktigt tidigt på morgonen och kan inte somna om. Jag har tabletter mot detta som jag ska ta i nödfall då dom är beroende framkallande, så om det blir riktigt jobbigt imorgon ska jag testa detta och se om det blir bättre, annars får jag nog gå till läkaren :( suck! För övrigt känns livet helt okej! Blev faster igår åt min äldsta bror och hans flickvän igår! En liten kille vid namn Frank blev det, riktigt söt!! Inte träffat honom än, bara sett några bilder på han som mamma skickade :)
Och även hopplektionen igår gick super! Skriver om hoppträningen imorgon, samt lägger upp en liten video! :)

Nu ska jag fortsätta kolla på Cesar och sedan sova! :) puss på er!

Inne på tredje dagen med magsjuka inge kul alls :( trött på den här skiten nu, inte gjort annat än legat i soffan i 3dagar och varit sjukt törstig och hungrig! Skulle kunna dricka en hel sjö känns det som! Men men blir små intag av vatten och nyponsoppa med ca 5min mellanrum. Hej jag vill bli frisk! Inte nog med att jag är sjuk, lägenheten ser ut som ett bombnedslag nu när jag legat och pojkvännen jobbat fram till 9 på kvällarna. Så storstädning står på schemat när jag är frisk! Och måste bli frisk nu! För på lördag ska vi till Jönköping och elmia, först hälsa på min bror och sedan till elmia och kolla på bilar. Och jag vill ju inte riktigt va sjuk då! :( blää... Nä nu ska jag fortsätta tycka synd om mig själv och hoppas jag mår bättre någon gång.

En bild på mitt lilla Kex som väntar på att matte ska somna eller titta bort så hon kan sno mina sugrör!

Ja, vem hatar egentligen inte att va sjuk? Dock mår jag bättre än jag gjorde igår och har fått behållit det lilla jag fått i mig som just nu bara är en halv mugg nyponsoppa, ett halvt (stort) glas vatten och ca 3st smörgåsrån sedan runt kl 10 halv 11. Dock är jag trött, ont i kroppen och ont i magen och hungrig... Men vågar inte äta så mycket mer än smörgåsrån, sedan typ bara smutta på drycken och ta små små bitar av smörgåsrånen.. Så ja, egentligen var det meningen att jag skulle rida igen en hopplektion ikväll, men känns inte som någon vidare bra idé riktigt.

Tur att jag har en söt katt som håller mig sällskap i soffan <3

Visst, jag blir inte förvånad att jag som vanligt har otur.. Jag är en stor nitlott hela jag?! Nu till poängen! Mamma har/är genomförkyld, pappa börjar bli förkyld, pojkvännen har varit förkyld, mormor har/är förkyld. Jag har lyckats hålla mig ifrån förkylningen. Istället drog jag nitlotten och åkte på magsjuka! Kan mycket väl höra ihop med att jag mått lite små illa och kallsvettats som senaste dagarna.... Suck! Inte kul alls! Hatar det verkligen! Men men, hoppas ni mår bra iallafall! :)

Usch mår så jävla illa så det är sjukt! Mått lite små illa var dag men idag, och även i fredags mår jag riktigt illa samtidigt som jag kallsvettas ... Inge vidare.. Jävla magsår som kommit upp igen, det och stress och oro är ingen vidare kombination.... Suck men sånt händer igen. Förövrigt varit hos läkaren idag, öka medicineringen ytterligare :( men men. Nu ska jag fortsätta kolla på the Vampire diares och hoppas jag mår bättre ikväll!...

Funkar att skriva!

Jag har inte mått såhär på länge! Jag har ork, ork till att göra saker nu, annars var jag dödstrött efter 3 timmars jobb bara, nu kan jag jobba 5-6 timmar och inte va så trött som jag annars brukar vara! Det känns underbart! Dock finns det mera saker att jobba på, helt klart, men jag kämpar och jag är påväg dit! Nu jobbar jag hela veckan måndag-fredag sedan efter jul jobbar jag 3dagar sen är jag arbetslös igen, fan vill verkligen ha ett fast jobb, och det är nu!

.... Alla skriv fel i tidigare inlägg, skriver från mobilen då blogg.se laggar som satan på datan -.-

Ja vad ska man säga? Helt slut i kroppen, ryggen värker, nacken värker knäna värker, underbart -.- men men har iallafall jobbat varje dag sedan i onsdags! :) skulle igentligen vara jobbat 2 dagar och 6 timmar sammanlagt, nu har jag istället jobbat 24 timmar och jag älskart! :D har verkligen världens bästa jobb med världens bästa jobb kamrater! Ikväll och imorgon ska jag ladda upp batterierna på nytt och se fram emot en ny vecka där jag jobbar måndag-fredag! Och sedan, sedan är helgen ledig och sedan är det julafton! :D

Julafton kommer spenderas på pojkens familj och på juldagen åker vi hem till mina föräldrar och även mina syskon är hemma då, och min bror har lovat mig att han ska ta nya bilder på mig, vinter bilder! :) det gillas, min bror är ta me tusan världens bästa fotograf! Han har bara fotograferat 3 år, ingen utbildning utan lärt sig själv! :) men men, ska även försöka få med min pojk på några bilder också! :)

Och ni fattar inte hur sugen jag är på en ny tatuering alltså! Helt sjukt, vill typ tatuera mig nu på en gång! Vet precis vad jag vill ha, men dock inte vart, antingen underarmen eller revbenen, just nu lutar det åt revbenen faktiskt. :) tatueringar är ju typ en drog för fasen! Efter den första är det fan omöjligt att sluta!

På bilden är mina 2 favorit bilder min bror tog på mig! :)

Jag har världens absolut bästa pojkvän, underbara djur, världens bästa familj, underbara vänner, världens bästa jobb, världens bästa och roligaste arbetskamrater, jag håller på med nått jag älskar mest som är hästar, pojkvännen och jag har en egen lägenhet. Ja, man skulle kunna säga att jag har typ världens bästa liv. Men det är långt ifrån perfekt!

Varje morgon vaknar jag över att jag hör en röst i mitt huvud som säger, du är värdelös du borde inte finnas. Varje morgon vaknar jag med dom tankarna i huvudet, jag hatar det! Dessa hjärnspöken sitter på mina axlar och viskar i mina öron varje minut av varje dag att "du är värdelös" hela tiden! Detta förstör för mig, hela tiden. Det har blivit lite bättre nu tycker jag faktiskt tack vare medicinen, att jag är lite mer positiv, men hjärnspökena finns kvar och jag har en lååång väg kvar.....

Dom ljuspunkter som finns i mitt liv är att få vara med min pojkvän, när vi bara myser i soffan och han håller om mig, eller när vi umgås och allt är sådär lättsamt och underbart!
Ridningen och hästarna, att stå och borsta hästarna med långa drag och bara mysa, är underbart, ridningen är igentligen vara ett plus!
Jobbet, jag ser fram emot varje jobb dag och jag längtar tills nästa gång jag får gå till jobbet och träffa mina underbara arbetskamrater, samt kunderna!
Familj, vänner och djuren, behöver jag säga nått mer?

Ja, jag måste, måste bara riva ner muren, den muren som håller mig tillbaka, den som jag har byggt upp för att skydda mig, skyddat mig från att visa min smärta, skyddat mig från att visa mig svag inför alla som känner mig. Men nu är det dags för mig att ramla ihop, bryta ner muren och tillåta mig att gråta, tillåta mig att vara svag, svag för att kunna bygga upp mig själv, börja om på nytt.

Måste riva ner muren, muren som håller mig tillbaka, muren som jag byggt upp under alla dessa jävla år för att slippa riva upp dom gamla trasiga såren. Minnen, tårarna, blodet, ilskan som funnits där. Allt för att jag ville vara stark, stark för min omgivning, stark för min familj. Det är jobbigt att erkänna för sig själv att man inte mår som man ska, att man inte orkar kämpa i ensamhet och tystnad, att man faktiskt måste be om hjälp för att inte gräva mer sig i sorger.

Ärren kommer alltid finnas där, inom mig, på mig och runt omkring mig, jag har gjort mycket jag ångrar, men med misstag kommer vetskap, och nu vet jag, det är inte farligt att falla och erkänna att man inte klarar av att stå på egna ben, att man faktiskt behöver hjälp, av medicin, psykologer, jag skäms inte, jag är stolt över alla som vågar säga till sig själva "jag orkar inte själv, jag måste ha hjälp" trots detta så skämdes jag för att söka hjälp, bara för att jag ville låtsas vara den stabila starka människan jag låtsades vara. Men ni har jag fallit så långt att jag inte klarade mej att kravla mig upp, utan jag erkände, jag behöver hjälp. Tyvärr är det bara en sak som håller fast mig, i ett järngrepp som inte släpper, jag måste riva muren, stenmuren som jag byggt upp och förstärkt med allt jag kunnat, jag måste bara försöka, för så länge muren står kommer jag aldrig komma vidare.......